Det var under slutet på 1800-talet som, utan att man visste om, de flesta sjukdomarna fördes in i Europa på grund av båttransporterna. Man lade snabbt märke till hur effektiva vissa klassiska molekyler såsom kopparsulfat (i form av bordeauxvätska
« bouillie bordelaise »), var mot mjöldagg men även svavel mot mögel.
På 1900-talet ansågs all teknisk eller teknologisk utveckling som framsteg i alla sammanhang där människan var aktiv. Därför var alla framsteg inom växtodling eller kampen mot sjukdomar ansedda som mycket positivt. Men i början på det nya seklet blev man mer och mer skeptisk: allt som var nytt betraktades inte längre som framsteg. Jorden var inte längre arvet från våra föräldrar men ett lån av våra barn! Tillsammans med den nya filosofin kom begreppet om varaktig vinodling och jordbruk. Alla bekymmer angående konsummentens hälsa men även allt som bevarar omgivningen för kommande generationer har blivit samhällets prioritet.
Vinbonden har, beroende på sin sensibilitet och eller kunskapsnivå, flera möjliga strategier: antingen viticulture raisonnée dvs “förnuftig vinodling”, viticulture integerée dvs “integrerad vinodling” eller viticulture biologique dvs “ekologiskt vinodling” med dess variant biodynamique “biodynamisk”.